substantiv ~n, plur. balustrar äv. balustrer
balustr·ar●liten pelare som bär upp täckplattan på en balustrad
arkit.sedan 1805av fra. balustre med samma betydelse; av grek. balau´stion ’granatblomma’ (efter formen)
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n, plur. balustrar äv. balustrer
balustr·ar●liten pelare som bär upp täckplattan på en balustrad
arkit.sedan 1805av fra. balustre med samma betydelse; av grek. balau´stion ’granatblomma’ (efter formen)