substantiv ~en ~er
barb·ar·en●person som helt saknar kultur och förfinat levnadssätt
psykol.yrk.○urspr. om person i antiken som inte var grek el. romaresedan 1660 i sin nuv. bet.jfr fornsv. barbare ’barbar (dvs. den som inte är grek)’; av grek. bar´baros ’person som inte talar grekiska’, eg. ’person som talar otydligt, stammande’; jfr berber