Svensk ordbok 2009, webbversion

ba´rn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en barn·et1människa som inte har vuxit färdigt till kropp och själ; under ngn ålders­gräns som beror på samman­hanget yrk.MOTSATSantonym2vuxen JFRcohyponymtonåring barnläkarebarnomsorgbarnpsykiaterskolbarnsmåbarnspädbarnpassa barnbarnen lekte i sand­lådanbarn under 6 år kommer in gratiskvinnor och barn släpptes fria○spec. om människa som inte nått pubertets­ålder, straffmyndighets­ålder etc.i med. resp. jur. samman­hangbarnarbetebarnavårdsnämndän­nu något år är hon ett barn○äv. bildligt om själsligt o­mogen el. barnslig person i all­mänhetfar­far är ett stort barnhan är ett barn i affärerhon är ett stundens barnalla är barn i börjanman kan inte begära att första försöket ska lyckas​ han miss­lyckades totalt med sin första före­läsning – alla är ju barn i början kasta ut barnet med badvattnetförkasta det goda med det onda​ att helt över­ge ett föråldrat system för ett nytt är att kasta ut barnet med bad­vattnet, man ska plocka ut det bästa ur båda klockan är bara barnetse1klocka 2 lika barn leka bäst personer som är ganska lika trivs och arbetar bäst till­sammans​ i gruppen som sam­arbetade bäst hade alla samma ut­bildning och delade många värderingar, lika barn leka bäst menlösa barns dagsedag 2 värnlösa barns dagsedag 2 sedan 900-taletrunsten, Kärnbo, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform barn; gemens. germ. ord, bildat till bära i bet. ’föda’ 2person som har avlats, fötts eller adopterats av viss person dvs. son el. dotter i förhållande till (en­dera av) föräldrarna yrk.JFRcohyponymavkomling barnaföderskabarnlöstrebarnspappahon väntar barnde ska ha barn i marshon vet inte hur man upp­fostrar barnbarnen är stora nude har tre vuxna barnhan gick som barn i huset○äv. ut­vidgat, spec. om fosterhan gjorde henne med barnhon är med barn○spec. äv. om av­komling i senare ledIsraels barn○äv. bildligt, spec. om person som står i beroende­förhållande till ngt över­huvudGuds barn”Mina barn”, började prosten○spec. äv. om icke-levande produktfilmen är ett barn av sin tidngns barn, barn till ngn, (med) barnbarn och blommabarn och makaskämts.​ på sin bemärkelse­dag åkte han traditions­enligt med barn och blomma till Tivoli i Köpen­hamn ha barn på bygden ha barn utan­för äktenskapetsom vanl. inte erkänts (el. erkänts först sent)​ det gick rykten om att han hade flera barn på bygden, men det förnekade han bestämt inte vara Guds bästa barn vara en ganska elak eller tvivelaktig person​ han var inte Guds bästa barn utan hittade gärna på jäkelskap av o­lika slag kärt barn har många namn den/det som är om­tyckt får många o­lika namnsärsk. smeknamn​ rösti, rå­raka eller raspekaka, kärt barn har många namn, men alla är rätter baserade på rå­riven potatis oäkta barnbarn som är fött ut­om äktenskapetåld.samma andas barnsjälsligen likaurspr. bibl.​ de hade skilda å­sikter i vissa frågor, men i grunden var de samma andas barn sätta barn till världen(avla och) föda barn​ Anna Stuart satte sjut­ton barn till världen sedan 900-taletrunsten, Kärnbo, Södermanland (Sveriges runinskrifter)Alla vi barn i Bullerbyn.Titel på barnbok av Astrid Lindgren (1946) Barn är ett av de inte sär­skilt många personbetecknande substantiv som är t-ord eller neutrer. Eftersom vi förknippar neutrum med icke-personliga före­teelser leder detta i­bland till problem: ett vaket barn går bra men alla skulle inte acceptera barnet är vaket. Man kan i­bland und­vika så­dana problem genom att an­vända ett annat ord än barn, eller genom att göra en om­skrivning (barnet är vaket > barnet har vaknat). Något liknande gäller för statsråd och biträde. Se även stilruta för ex, fan.