Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
plur.
barns|ben●ett barns ben
med.sedan/från barnsbensedan barndomen
han har varit intresserad av musik sedan barnsben och spelar nu både piano och flöjt
sedan 1506brev från finske fogden Didrik Hansson till Svante Nilsson med bön att komma i åtanke som lagman (Grönblad)fornsv. barns ben