Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
barn|skor·na●ett barns sko
kläd.trampa/växa ur barnskornabli vuxen
han blev riksdagsledamot redan som 22-åring och hade alltså knappt trampat ur barnskorna innan han befann sig i maktens centrum
○ äv. bildligt
informationstekniken har vuxit ur barnskorna och är nu ett naturligt inslag i de flesta människors vardag
sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkjfr fornsv. hawa trudhit (’trätt ur’) sina barnasko