Svensk ordbok 2009, webbversion

ba`rnslighet substantiv ~en ~er barns·lig·het·endet att vara barnslig psykol.hennes rund­ögda barnslighetofta äv. om barnsligt beteende, yttrande e.d.vanligen plur. april­skämt och an­dra barnsligheterhon skrattade åt hans barnslighetersedan 1640