Svensk ordbok 2009, webbversion
ba`rnslighet
substantiv ~en ~er
barns·lig·het·en●det att vara barnslig
psykol.hennes rundögda barnslighet○ofta äv. om barnsligt beteende, yttrande e.d.vanligen plur.
aprilskämt och andra barnsligheterhon skrattade åt hans barnslighetersedan 1640