substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
barr·et●nålformigt blad på träd eller buske
vanligen hårt och vasst samt övervintrande
bot.barrträdgranbarrtallbarrkungsgranen har mjukare barr än rödgraneninte ett barringentingvard.
han fick jobbet trots att han inte kunde ett barr om branschen
sedan början av 1500-talet (i sammansättn. gran-)Läke- och örte-böckerfornsv. bar; nord. ord, trol. besl. med barsk, borst, med urspr. bet. ’ngt spetsigt’
2barr
substantiv ~en ~er
barr·en1ett gymnastikredskap som består av två parallella vågräta stänger på stativ
sport.○äv. om motsvarande sportgreni barr segrade NNsedan 1869jfr fornsv. bar ’(koppar)stång’; av fra. barre med samma betydelse; jfr 2bar, embargo
2tacka av ädelmetall
vanligen guld
matrl.myntat guld och guld i barrersedan 1347 (koppar), 1852 (guld)privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)av samma urspr. som 2barr 1