Svensk ordbok 2009, webbversion

barrika´d substantiv ~en ~er barr·ik·ad·en●till­fällig försvarsvall för av­spärrning av trånga passager vid gatu­strider e.d. mil.pol.rum.JFRcohyponymbålverk de byggde barrikader av sop­tunnor, upp­brutna stolpar och gatu­skyltar○ofta bildligt, spec. för att beteckna plats för upprorsstrider i all­mänhethan kämpade på barrikaderna under revolutionen○spec. äv. abstraktdiskutera över de ideologiska barrikadernasedan 1690; 1945 i bildlig bemärkelseav ita. barricata med samma betydelse, till barricare ’spärra’, till barra ’stång’; jfr 2barr