substantiv ~en ~er
bat·alj·en●omgång av öppen strid
mil.tid.JFRcohyponymslag 3cohyponymfältslag
leverera bataljden blodiga bataljen vid Lund 1676○äv. bildligt om tävling, debatt e.d.VM-finalen i fotboll blev en väldig bataljen batalj (med/mot ngn), en batalj (mellan ngra)sedan 1647av fra. bataille med samma betydelse; av medeltidslat. batt(u)a´lia ’fäktning; batalj’, till lat. battu´ere ’slå’