Svensk ordbok 2009, webbversion

bataljo´n substantiv ~en ~er bat·alj·on·enarmé­förband som är största under­avdelning av brigad eller regemente ofta specialiserat för viss upp­gift, om­fattande 500–1500 man admin.mil.JFRcohyponym1kompani 2cohyponymskvadron bataljonscheftre motoriserade bataljonersedan 1686av ita. battaglione med samma betydelse, av battaglia ’batalj’; jfr batalj