Svensk ordbok 2009, webbversion

bebygg`elsenamn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en be·bygg·else|­namn·etnamn på byggnad eller samling byggnader språkvet.språkvet.JFRcohyponymnaturnamncohyponymortnamn en av­handling om bebyggelsenamn i Tanums kommunsedan 1923