Svensk ordbok 2009, webbversion

bedarr´a verb ~de ~t be·darr·ar●av­ta i styrka om vind meteorol.JFRcohyponymstillna stormen har bedarrat○ofta bildligtkritik­stormen mot regeringen tycks ha bedarrattempot bedarrade efter några varvbedarrasedan 1765av nederl. zich bedaren ’lugna sig’; av o­visst urspr. Subst.:vbid1-115005bedarrande, vbid2-115005bedarrning