verb ~de ~t
be·fläck·ar●bringa vanära över
högt.komm.JFRcohyponymbesudlacohyponymvanhedra
familjens anrika namn hade befläckats genom sonens mesalliansbefläcka ngn/ngt (med ngt)sedan 1526Subst.:vbid1-115136befläckande
Svensk ordbok 2009, webbversion