substantiv ~en ~ar
be·fordr·ing·en1förflyttning av ngt
mindre brukl.tid.trafik.JFRcohyponymbefordran 1
befordring (av ngt) (till ngn/ngt)sedan 16332vanligen i sammansättn.
uppflyttning till högre tjänsteställning
arb.tid.JFRcohyponymbefordran 2
befordringsgrundbefordringsmöjlighetbefordring (av ngn) (till ngn)sedan 1660