Svensk ordbok 2009, webbversion

befri´a verb ~de ~t be·fri·ar1lös­göra ur under­tryckt eller in­stängt till­stånd orsakat av ngt tvång e.d. som in­skränker handlings­friheten spec. i pol. samman­hangpol.JFRcohyponymräddacohyponymundsättacohyponymfrita 1 befria fångarnaDan­mark och Norge befriades i maj 1945○äv. bildligt i fråga om andliga hinder etc.befria sitt känslo­livbefria ngn/ngt (från/ur ngt)sedan 1627av lågty. bevrien med samma betydelse 2låta slippa full­görande av viss skyldighet e.d. samh.JFRcohyponymförskonacohyponymfrita 2 han blev befriad från militär­tjänstpensionärer är befriade från av­giftbefria ngn/ngt från ngt/att+Vsedan 15443lös­göra från vissa o­önskade delar utstr.sillen befrias från skinn och ben○äv. iron.ett konst­verk helt befriat från smak och stilbefria ngn/ngt (från ngt)sedan 1753Subst.:befriande; befrielse (till 1 + 2)