Svensk ordbok 2009, webbversion

begä´ra verb begärde begärt, pres. begär be·gär·de1fram­ställa an­språk på eller önske­mål om ngt; ofta med avs. på ngt som inte nöd­vändigtvis är själv­klart el. berättigat komm.JFRcohyponymbe 1cohyponym1kräva 1cohyponymfordra 1 begära ledigtbegära hjälppubliken begärde extra­nummerde begärde 5000 kr för upp­draget○särsk. i formella och juridiska samman­hang (mest i fråga om krav)begära ordetbegära voteringbegära skade­ståndbara å­klagaren kan begära häktning○äv. försvagat, ofta med hän­syn till ngns förmåga e.d.man kan inte begära mer av honomdet är inte för mycket begärt att han ska hälsafin natur och bra väder – vad kan man mer begära?begära ngt/att+V/SATS (av ngn/ngt)sedan början av 1400-taletSkrå-Ordningarfornsv. begära; av lågty. begeren med samma betydelse; besl. med girig, gärna 2av­ge bud i kort­spel, bl.a. vira ngt åld.spel.begära ngtsedan 1817Subst.:vbid1-115526begärande; begär (till 2), begäran (till 1)