verb ~de ~t
be·gabb·ar●utsätta för hån och löje
ngt åld.komm.de begabbade pilsnerfilmernabegabba ngn/ngtsedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. begabba, till gabba, lågty. gabben med samma betydelse; trol. ljudhärmande; jfr gaffla
Subst.:vbid1-115315begabbande;
vbid2-115315begabbelse