substantiv ~en ~ar
be·grav·ning·en●förrättning varvid en avliden person läggs till slutlig vila
vanligen enl. viss ritual
relig.rum.tid.SYN.synonymlikbegängelse
JFRcohyponymjordfästningcohyponymeldbegängelse
borgerlig begravningkyrklig begravningbegravningen förrättades av prosten NNbegravningen äger rum i stillhetbegravning (av ngn)sedan 1487–96Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. begrafning