Svensk ordbok 2009, webbversion

behän´dig adjektiv ~t be·händ·ig●som fungerar väl och med liten an­strängning om verk­tyg etc. men äv. om metoder o.d. admin.JFRcohyponymlätthanterligcohyponymsmidigcohyponymhändig ett behändigt redskapen bok i behändigt fick­formaten liten och behändig kameraen behändig lösning på problemet○ibl. iron., med ton­vikt på lätt­vindighetföre­taget gjorde sig behändigt av med över­flödig arbets­kraft (adv.)sedan 1644 i sin nuv. bet.jfr fornsv. behändogher ’skicklig; listig’; av lågty. behendich med samma betydelse, eg. ’som är till hands’; jfr händig