Svensk ordbok 2009, webbversion

behan´dling substantiv ~en ~ar be·handl·ing·en1sär­skild verksamhet som in­riktas på ngt som fram­går av samman­hanget admin.tekn.tid.SYN.synonymhantering 2synonymbearbetning ytbehandlingbehandling av klyvbart materialstatistisk behandling av upp­gifterna○ofta i fråga om abstrakta före­teelser som fråge­ställningar, ärenden, ämnen etc.remissbehandlingut­skottets behandling drog ut på tidenboken tar upp aktuella problem till behandling○äv. i fråga om människor, särsk. betr. o­behaglig verksamhethan blev ut­satt för o­mild behandlingtortyr och annan förnedrande behandling är strängt förbjudna enligt Genèvekonventionenbehandling (av ngn/ngt)sedan 17922sätt att an­vända eller hantera ngt som fram­går av samman­hanget psykol.samh.sociol.tekn.JFRcohyponymteknik 2 bollbehandlingspråkbehandlingbehandling (av ngt)sedan 18073vård av människa el. djur som lider av sjukdom e.d. med.tid.behandlingshembehandlingsmetodbehandlingsresultatstrålningsbehandlingmedicinsk behandlingpsykiatrisk behandlingbehandling av ryggmärgs­skadade patienter○äv. med in­riktning på sjukdomenbehandling av influensa○ofta om vård in­riktad på psykologiska el. sociala problembehandling på kriminalvårds­anstaltbehandling (av ngn/ngt)sedan 1828