SAOLhist

ben

substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ben·et1endera av de långsmala kroppsdelar som används att gå med och för att hålla kroppen uppe hos människor och många djur; särsk. med tonvikt på rörelseförmågan med.benföringbentagbakbenfyrbentkorta benlånga bentrött i benenbryta benethoppa på ett ben○äv. om motsvarande del av klädesplaggett par jeans med avklippta ben○ofta bildligt om del med liknande utseende el. funktion, särsk. på möblerbordsbenvinkelbenfyra ben i form av lejontassardet man inte har i huvudet får man ha i benensehuvud 1 dra/släpa benen efter sig 1gå långsamt hon försökte få hundarna att springa, men de fortsatte att släpa benen efter sig 2vara långsam med att bestämma sig eller agera flera länder drar benen efter sig och lever ännu inte upp till givna löften ha myror i benensemyra inte veta vilket ben man ska stå på1inte kunna bestämma sig museet verkar inte veta vilket ben det ska stå på och inriktar sig både på äldre och modern konst 2vara överlycklig han visste inte vilket ben han skulle stå på när han drog högsta vinsten i lotteriet knappt kunna stå på benenvara nära att falla ihop de var så utmattade att de knappt kunde stå på benen lägga benen på ryggenspringa sin vägså fort som möjligt när larmet gick lade tjuven benen på ryggen med svansen mellan benensesvans slå undan benen på/för ngn/ngteliminera möjligheterna för ngn/ngt nerdragningen kommer att slå undan benen på en organisation som det har tagit flera år att bygga upp spring i benense1spring springa benen av sigförflytta sig hastigt (och under stress)på grund av att man har mycket att uträtta el. är ivrig e.d. under mellandagsrean springer många benen av sig för att göra de bästa fynden ○ äv. bildligt det var få som sprang benen av sig för att se filmen, så någon kassasuccé blev den inte sträcka på benenta en promenadel. endast röra på lederna efter tre timmar i biosalongen var det skönt att sträcka på benen stå med båda benen på jorden vara sansad och realistisk hon tar framgångarna med ro och står fortfarande med båda benen på jorden stå med ena benet i gravenvara nära dödenvanl. på grund av hög ålder det krävs mental styrka att vårda människor som står med ena benet i graven stå på egna beninte vara beroende av hjälp från andra han insåg att han var tvungen att stå på egna ben och ta steget in i vuxenvärlden ta det långa benet föreskynda sig nu får vi ta det långa benet före om vi ska hinna ta till benenspringa sin väg de tog till benen när tjuren kom emot dem vara på benen vara i full verksamhet hon hade varit på benen sedan fem på morgonen och förberett sin födelsedagsfest vara på benen igen vara frisk igen hon har haft influensa men är nu på benen igen sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. ben; gemens. germ. ord; ev. substantivering av ett adj. motsvarande isl. beinn ’rak’ 2hård del av skelettet hos människor och ryggradsdjur som fungerar som stomme el. skydd; särsk. om långsmala bildningar med.benbrottbenvävnadpannbenrevbensillen befrias från skinn och benkniven slant och skar ända in till benet○ibl. mer el. mindre bildligt om det innersta el. det kvarblivande av ngt levandelåta de dödas ben vila i fridHeliga Birgittas ben○äv. som materialbeteckningelfenbenett knivskaft av benfå kött på benensekött 1 gå/skära genom märg och bensemärg vara bara skinn och benseskinn sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen