Svensk ordbok 2009, webbversion

bergrum [ber`j-] substantiv ~met, plur. ~, best. plur. ~men berg|­rumm·etrum som har sprängts ut ur berg­grunden särsk. för an­vändning som skydds­rum, förråd, lokal för känslig el. farlig industri etc. rum.samh.beredskaps­lagren förvaras i bergrumföre­tagets digitala back­up sparades i ett bergrumsedan 1942