Svensk ordbok 2009, webbversion

bero´ verb ~dde ~tt, pres. ~r be·ror1med prep. vara av­hängig av ngn om­ständighet NollSYN.synonymkomma an 2synonymankomma 3synonymhänga 4 det beror på vädret om ut­flykten blir av○ofta mera direktvara orsakad av viss om­ständighet miss­taget berodde på o­kunnighetskadorna berodde på grundvatten­sänkningarbero på/av ngn/ngt/SATSsedan 1627av lågty. beruhen med samma betydelse, till ruhen ’vila’ 2i vissa ut­tryck vara till­räcklig för till­fället; ofta om att av­stå från att kräva bestraffning Nollrektorn lät saken bero med en varning till de båda syndarna○ofta med bi­betydelse av av­vaktandevi låter saken bero – vi kan fatta beslut senarelåta bero (med ngt)sedan 1633Subst.:beroende