substantiv ~en ~er
beryll·en●typ av mycket hårt mineral
ofta bearbetad till ädelsten; spec. om varianterna (grön) smaragd och (blå) akvamarin
geol.sedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. berill; av grek. be´ryllos ’sjögrön ädelsten’; ev. till namnet på den indiska staden Belur