verb besåg ~tt, pres. ~r
be·ser●se på (ngt) i syfte att studera
det; med avs. på föremål el. företeelse som väcker nyfikenhet, intresse etc.
ngt formelltkomm.här kan man bese kyrkans berömda glasmosaikbese ngtnärmare besettvid närmare kontroll
närmare besett var det bara 30 % godkända på provet
sedan 1526jfr fornsv. bese ’tillse; besiktiga’
Subst.:beseende