Svensk ordbok 2009, webbversion

beskydd´a verb ~de ~t be·skydd·ar●ge beskydd åt ngn el. ngt komm.JFRcohyponymomhuldacohyponymgynna trycket ökade mot de länder som beskyddade terrorister○spec. i vissa ut­tryck med religiöst ur­sprungGud beskydde er!○äv. försvagatunder­stödja beskydda vetenskap och konstbeskydda ngn/ngt (mot/för/från ngn/ngt)sedan 1500brev från biskop Hemming Gadd till Svante Nilsson om försoning med biskoparna (Styffe)fornsv. beskydda; av lågty. beschüdden med samma betydelse, eg. ’kasta upp en vall’; jfr ty. Schutt ’grus(hög)’; jfr skydda Subst.:vbid1-117135beskyddande; beskydd