verb ~de ~t
bet·ar1äta gräs eller löv
el. andra växtdelar; särsk. om boskap
jordbr.fåren betade vid dikeskantenbeta (ngt)sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. beta; bildn. till 1bita, med urspr. bet. ’komma ngn att bita’
2föra (boskap) på bete
jordbr.säterjäntan betade sina kor i fjälletbeta ngtsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagen3skydda (utsäde e.d.) genom kemisk behandling
jordbr.JFRcohyponymstöpa 2
utsäde betas inte längre med kvicksilverpreparat○äv. i fråga om varmvattenbehandling med liknande funktionbeta ngt (med ngt) (mot ngt)sedan 1860se 1beta 4
4kemiskt förbereda
(ytan hos) ngt material för att göra det mottagligt för huvudbehandlingen
metallurg.före galvanisering måste stålytan betastyget betas före färgning, så att det kan binda färgämnetbeta ngt (med/i ngt)sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. beta; urspr. ’få ngt att bita sig in i (ngt)’ och av samma urspr. som 1beta 1; besl. med betsa
5förse (fälla, kork e.d.) med bete
af.jakt.sese1bete 2
råttfällan betas med en bit ostbeta ngt (med ngt)sedan 1778till 1bete
6straffa
ett bridgekontrakt e.d.
vard.spel.sesestraffa 2
genom att saka hjärterkung betade Öst kontraktetbeta ngtsedan 1951till 1bet 2
Subst.:vbid1-117700betande,
vbid2-117700betning;
1bete (till 2)
2beta´
äv. åld.
beta´gabeta´ga
verb betog betagit betagen betagna, pres. betar äv. åld. betager
be·tag·it1få (ngn) att förlora
mindre brukl.Nollpublikens missnöje betog honom lusten att fortsättabeta ngn ngtsedan 1434Bihang till Rimkrönikornafornsv. betaka; efter lågty. benemen med samma betydelse, till nemen ’ta’
2förtjusa på oemotståndligt sätt
mindre brukl.Nollhennes charm betog honom helt○ibl. äv.överväldiga
en oerhörd skräck betog honombeta ngnsedan ca 1620Subst.:betagande (till 1)
3be`ta
substantiv ~n betor
bet·an1ofta i sammansättn.
typ av växt med starkt förtjockad, näringsrik rot
som ger födoämnen av olika slag
bot.JFRcohyponymmangold
foderbetarödbetasockerbeta○särsk. (som kortform)sockerbeta
betplockningskampanjsedan ca 1500Sex ekonomiska traktaterfornsv. beta; av lat. be´ta med samma betydelse
2(mat)bit
mindre brukl.kokk.en beta brödsedan ca 1430Själens tröstfornsv. biti, bethe; gemens. germ. ord, eg. ’det avbitna’; till 1bita
3i vissa uttryck och sammansättn.
smärtsam erfarenhet
psykol.minnesbetaefter den betan tog han det försiktigare i fortsättningensedan 17694be´ta
substantiv ~t, plur. ~n el. ~
bet·at●andra bokstaven i det grekiska alfabetet
särsk. som beteckning på den andra i ordningen i vetenskapliga sammanhang
admin.sedan 1779av lat., grek. be´ta