adjektiv bevåget bevågna
be·våg·en●välvillig till
ngn person
åld.admin.grevinnan var honom bevågen○ofta bildligtngt åld.om lyckan är oss bevågen så upphör regnet snartngn bevågensedan 1546jfr fornsv. bevoghin ’benägen’; av lågty. bewogen ’benägen’, eg. perf. part. av bewegen ’röra’