Svensk ordbok 2009, webbversion

beva´ra verb ~de ~t be·var·ar1vidmakt­hålla (ngt) i ur­sprungligt skick genom åt­gärder mot ned­brytande krafter samh.JFRcohyponymbibehålla bevara fredenbevara den unika bebyggelsenbevara pensionärernas köp­kraft○äv. med avs. på människorskydda mot faror mest bibl. och i ett milt kraftuttr.Herren välsigne och bevare ederHerren bevare oss från ondobevare mig väl!○äv. försvagat, spec.behålla boken kommer länge att bevara sitt värde○spec. äv. med bi­betydelse av håg­komst (i religiösa samman­hang)NN har i dag in­somnat i en ålder av 88 år, i ljust och tacksamt minne bevaradbevara ngn/ngt (för/från ngt/att+V)sedan 1345stadga utfärdad av kung Magnus om regler för frälset m.m. (Svenskt Diplomatarium)fornsv. bevara; av lågty. bewaren med samma betydelse; jfr 4var, 2vara 2ha i förvar Nollvar bevarar du dina värde­papper?bevara ngt (ngnstans)sedan 1430–50Herr Ivan Lejon-RiddarenSubst.:vbid1-118234bevarande, vbid2-118234bevaring