substantiv ~en ~er
be·vek·else|grund·en●ofta plur.
underliggande motiv
för visst handlande e.d., ofta känslobaserat
psykol.JFRcohyponymskäl 1cohyponymdrivfjäder
man undrar vilka hans bevekelsegrunder är för att hjälpa dembevekelsegrunder (för/till ngt)sedan 1784