Svensk ordbok 2009, webbversion

bigami´ substantiv ~n bi·gamindet att sam­tidigt vara gift med två personer jur.SYN.synonymtvegifte JFRcohyponympolygamicohyponymmonogami bigami är straffbart i alla väster­ländska sam­hällensedan 1821till 2bi- och grek. gam´os ’äktenskap’; jfr monogam