Svensk ordbok 2009, webbversion

bil`dning substantiv ~en ~ar bild·ning·en1förlopp var­vid ngt bildas vanligen av redan existerande material el. delar av det af.sesebilda 1sebilda 2 begreppsbildninggnistbildningordbildningregeringsbildningrostbildningbildningen av röda blod­kroppar i ben­märgenbildning (av ngt)sedan 17772före­teelse som upp­kommit genom naturligt förlopp i enlighet med naturens lagar af.rullstens­åsen är en bildning från is­tidennoshörningshornet är en bildning av förhornat håren bildning (av ngt)sedan 18183knappast plur. goda all­männa kunskaper på många om­råden särsk. humanistiska pedag.JFRcohyponymutbildning allmänbildningklassiskt färgad bildninghistorisk bildninguniversiteten in­riktar sig nu­mera på ut­bildning snarare än på bildningsedan 1796