Svensk ordbok 2009, webbversion

bi`lväg substantiv ~en ~ar bil|­väg·enväg för trafik med bilar vanligen i mots. till enklare vägar rum.trafik.JFRhyponymlandsväghyponymmotorvägcohyponymtrafikled bilvägar och cykel­banortill torpet leder en mycket dålig bilväg som hellre borde kallas gång­stigen bilväg (till ngt)sedan 1915