Svensk ordbok 2009, webbversion
bi`lväg
substantiv ~en ~ar
bil|väg·en●väg för trafik med bilar
vanligen i mots. till enklare vägar
rum.trafik.JFRhyponymlandsväghyponymmotorvägcohyponymtrafikled
bilvägar och cykelbanortill torpet leder en mycket dålig bilväg som hellre borde kallas gångstigen bilväg (till ngt)sedan 1915