Svensk ordbok 2009, webbversion
bin`demedel
substantiv bindemedlet, plur. ~, best. plur. bindemedlen
binde|medl·et●ämne som håller samman beståndsdelarna
i ngt material, t.ex. färger, laminat, betongblandningar etc.
tekn.ämne.traditionella färger har linolja som bindemedel○ibl. äv.lim, klister
sedan 1874