substantiv ~en ~er
binde|vok·al·en●inskjuten vokal mellan ett sammansatt ords led
vanligen en gammal böjningsändelse
språkvet.i ordet ”kyrkogård” är ”o” bindevokalen bindevokal (mellan ngra)sedan 1874Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
binde|vok·al·en●inskjuten vokal mellan ett sammansatt ords led
vanligen en gammal böjningsändelse
språkvet.i ordet ”kyrkogård” är ”o” bindevokalen bindevokal (mellan ngra)sedan 1874