Svensk ordbok 2009, webbversion

bi`verkning substantiv ~en ~ar bi|­verk·ning·envanligen plur. o­avsedd (vanligen negativ) effekt av läke­medel redan när det ges i rekommenderad dosering med.JFRcohyponymbiverkan ett kraftigt och snabb­verkande preparat som dock ger vissa biverkningarbiverkningar (av ngt)sedan 1836jfr ty. Nebenwirkung med samma betydelse