Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
bjälk|lag·et●system av bjälkar (av trä eller annat material) som bär upp en byggnads golv och innertak och håller samman väggarna
arkit.rum.stålbalksbjälklagträbjälklagett kraftigt bjälklag i träsedan 1538jfr fornsv. balka lagh med samma bet.; se 2lag 2