Svensk ordbok 2009, webbversion

bju`dning substantiv ~en ~ar bjud·ning·en1(finare) privat fest med begränsat an­tal gäster rum.scen.tid.JFRcohyponymkalascohyponympartycohyponymbankett 1 bjudningskortdambjudningtebjudningderas bjudningar var om­talade i det stock­holmska sällskaps­livetsedan 18342svårt miss­tag som inne­bär att mot­ståndarna får en favör till skänks vard.Nollborta­lagets 1–0-mål var en bjudning av hemmaförsvaretsedan 1993