Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
bjud·ning·en1(finare) privat fest
med begränsat antal gäster
rum.scen.tid.JFRcohyponymkalascohyponympartycohyponymbankett 1
bjudningskortdambjudningtebjudningderas bjudningar var omtalade i det stockholmska sällskapslivetsedan 18342svårt misstag som innebär att motståndarna får en favör till skänks
vard.Nollbortalagets 1–0-mål var en bjudning av hemmaförsvaretsedan 1993