substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
blänk·et●ljusglimt som är en återspegling
i ngt blankt material
NollJFRcohyponym2glimmercohyponymglitter
blänket i den våta asfalten○äv. om relativt kort ljusglimt från en fyrJFRcohyponymblixt 2
två blänk var tjugonde sekundsedan 1671till blänka