adjektiv ~t
blöd·ig●som lätt känner obehag inför lidande
om person
admin.psykol.han var för blödig för att själv avliva djuret○äv. om handling e.d.sedan ca 1430Själens tröstfornsv. blödhogher, till blödher med samma betydelse, eg. ’blöt; mjuk’; jfr 1blöt