verb blötte blött, pres. blöter
blöt·er●göra våt
i olika grad, beroende på sammanhanget
hyg.JFRcohyponym2vätacohyponymfukta
genomblötatrasan blöts i varmt vattenhon blötte skorpan i mjölkenblöta ngtstöta och blöta ngtsestöta 1
sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. blöta; till 1blöt
Subst.:vbid1-121997blötande,
vbid2-121997blötning
2blö`ta
substantiv ~n
blöt·an●regn(väder)
meteorol.JFRcohyponym1vätacohyponymfukt
rotblöta○äv. om slaskigt väglag o.d.gå inte mitt i blötansedan 1771se 1blöta