Svensk ordbok 2009, webbversion

blad substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en blad·et1(vanligen) skivliknande, grön växt­del som ut­går från stam eller gren och fungerar som näringsbildande organ bot.JFRcohyponymlöv bladflikbladnervbladställningflikiga bladtandade bladkransställda bladvissna bladblommor och bladöken­växter har tjocka, läderartade bladpil­trädet bar gröna blad långt in i november○äv. om liknande växt­delar med annan funktionhjärtbladkronbladbladet vände sigdet blev helt annor­lunda​ han blev buren i triumf på folkets skuldror, men bladet vände sig och hans popularitet sjönk ta bladet från munnensäga rent ut vad man vetel. tycker​ efter sin av­gång kunde hon ta bladet från munnen och säga vad som egentligen hade hänt under förhandlingarna vandrande bladen bladliknande insektsedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. blaþ; gemens. germ. ord, av­lägset besl. med 1blomma 2(rektangulärt) stycke papper för skriftliga med­delanden särsk. i bok el. häfte bok.konstvet.JFRcohyponymsida 3 arbetsbladhan sjöng direkt från bladetså vänder vi på bladet och ser på figuren på sidan 78jag har bara några an­teckningar på ett löst blad○äv. om papper e.d. med konstnärlig bildgrafiska bladett oskrivet bladen person som än­nu inte visat några sär­skilda (fram­stående) egenskaper​ hon var politiskt sett ett o­skrivet blad som väljarna inte visste så mycket om sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser3(exemplar av) tidning vard.m-med.layouten varierar från blad till bladdet står i bladet att NN har av­liditsedan ca 17304ofta i sammansättn. verksam, platt och bred del av redskap e.d. verkt.knivbladpropellerbladårblad○äv. ut­vidgat om tunna skivor i all­mänhetbladguldglimmer kan klyvas i tunna bladsedan ca 1430 (i sammansättn. fota-)Själens tröst