Svensk ordbok 2009, webbversion

blin`dbroms substantiv ~en ~ar blind|­broms·entyp av broms vars hona är synnerligen efter­hängsen blod­sugare särsk. om en art med svart­fläckiga vingar och guld­glänsande ögon zool.SYN.synonymblinning blindbromsarna håller till i fuktiga markersedan 1764