Svensk ordbok 2009, webbversion

blin`dpassagerare substantiv ~n äv. vard. blindpassagerarn, plur. ~, best. plur. blindpassagerarna blind|­pass·ag·er·ar·enperson som gömmer sig på all­mänt färd­medel för att resa gratis trafik.yrk.JFRcohyponymgratispassagerare sedan 1915