Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
blink·en●blinkning
med ögonen; ofta äv. om blinkande ljus
tid.gul blink vid övergångsstället○vanligen bildligti vissa uttryck
mycket kort tidsrymd
i blinken var han därhon förstod i en blink vad han menade(i) en blinksedan senare hälften av 1400-taletHeliga Birgittas uppenbarelserfornsv. blinker; till blinka
substantiv ~et
blink·et●enstaka ljusstöt
tid.blinket från fyrarnasedan 1856se 1blink