Svensk ordbok 2009, webbversion

1blink substantiv ~en ~ar blink·enblinkning med ögonen; ofta äv. om blinkande ljus tid.gul blink vid övergångs­ställetvanligen bildligti vissa ut­tryck mycket kort tids­rymd i blinken var han därhon förstod i en blink vad han menade(i) en blinksedan senare hälften av 1400-taletHeliga Birgittas uppenbarelserfornsv. blinker; till blinka
2blink substantiv ~et blink·eten­staka ljusstöt tid.blinket från fyrarnasedan 1856se 1blink