Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et ibl. ~en
blod·et●livsnödvändig röd vätska i ådrorna hos människor och högre djur
som transporterar syre, näringsämnen m.m. inom kroppen; ibl. äv. om vätska med liknande funktion hos lägre djur
med.näsblodblodets koaguleringden skadade hade förlorat mycket blodblodet består av blodkroppar och plasma○ofta bildligt, spec. i uttryck för (förlorade) liv el. kroppslig skadablodbadblodspillansegern kostade mycket bloden skymf som bara kunde avtvås i blod○spec. äv. i uttryck för livskraft, temperament etc.blodfullhetsigt blodhennes blod råkade i svallningblodet steg honom åt huvudet○spec. äv. i uttryck för härstamning e.d.konungablodadligt blodhon har ett par droppar spanskt blod i ådrorna○spec. äv. i uttryck för förnyelse (genom att unga krafter anlitas)tillföra nytt blod till företaget○spec. äv. i uttryck för att ngn kommer till skadapubliken ville se blodhunden vädrade blodblod är tjockare än vattensläktingar står en närmare än andra
de utvecklade en vänskap som motsade talesättet att blod är tjockare än vatten
blod, svett och tårar
mycket stor ansträngning och uppoffringsom ofta innefattar förlust av människoliv
Churchills tal om blod, svett och tårar 1940
blått blod
adlig härstamning
grevens äldste son skulle helst gifta sig med en flicka med blått blod
få ngns blod att kokagöra ngn mycket arg
förolämpningarna fick hans blod att koka
gråta blodbli förtvivladvard.
om någon förlagsredaktör haft skäl att gråta blod är det den som 1945 refuserade ett manus kallat Pippi Långstrump
ha blod på händerna
ha gjort sig skyldig till våldsbrottofta mord
hon ville inte turista i ett land där regimen hade så mycket blod på händerna
ha ngt i blodet
ha naturlig fallenhet för ngt
han har hockeyn i blodet och tränar flera gånger i veckan
(ngn) av kött och blodsekött 1
prins av blodetseprins
vara av ngns kött och blodsekött 1
väcka ont blodorsaka missnöje eller förbittring
USA:s motstånd mot den internationella krigsförbrytardomstolen väckte ont blod på många håll i Europa
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bloþ; gemens. germ. ord av omdiskuterat urspr.