Svensk ordbok 2009, webbversion

blod substantiv ~et ibl. ~en blod·etlivs­nödvändig röd vätska i ådrorna hos människor och högre djur som transporterar syre, närings­ämnen m.m. in­om kroppen; ibl. äv. om vätska med liknande funktion hos lägre djur med.näsblodblodets koaguleringden skadade hade förlorat mycket blodblodet består av blod­kroppar och plasmaofta bildligt, spec. i ut­tryck för (förlorade) liv el. kroppslig skadablodbadblodspillansegern kostade mycket bloden skymf som bara kunde av­tvås i blodspec. äv. i ut­tryck för livs­kraft, temperament etc.blodfullhetsigt blodhennes blod råkade i svallningblodet steg honom åt huvudetspec. äv. i ut­tryck för här­stamning e.d.konungablodadligt blodhon har ett par droppar spanskt blod i ådrornaspec. äv. i ut­tryck för förnyelse (genom att unga krafter an­litas)till­föra nytt blod till före­tagetspec. äv. i ut­tryck för att ngn kommer till skadapubliken ville se blodhunden vädrade blodblod är tjockare än vattensläktingar står en närmare än an­drade ut­vecklade en vänskap som mot­sade tale­sättet att blod är tjockare än vatten blod, svett och tårar mycket stor an­strängning och upp­offringsom ofta innefattar förlust av människolivChurchills tal om blod, svett och tårar 1940 blått blod adlig här­stamninggrevens äldste son skulle helst gifta sig med en flicka med blått blod få ngns blod att kokagöra ngn mycket argför­olämpningarna fick hans blod att koka gråta blodbli förtvivladvard.om någon förlags­redaktör haft skäl att gråta blod är det den som 1945 refuserade ett manus kallat Pippi Långstrump ha blod på händerna ha gjort sig skyldig till vålds­brottofta mordhon ville inte turista i ett land där regimen hade så mycket blod på händerna ha ngt i blodet ha naturlig fallenhet för ngthan har hockeyn i blodet och tränar flera gånger i veckan (ngn) av kött och blodsekött 1 prins av blodetseprins vara av ngns kött och blodsekött 1 väcka ont blodorsaka miss­nöje eller förbittringUSA:s mot­stånd mot den internationella krigsförbrytardomstolen väckte ont blod på många håll i Europa sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bloþ; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr.