Svensk ordbok 2009, webbversion

blo`dprov substantiv ~et, plur. ~ el. ~er, best. plur. ~en el. ~erna blod|­prov·etden blodmängd som tas från en patient för vidare under­sökning med.ta blodprov på patientenlämna blodproväv.under­sökning av blodets samman­sättning eller typ för med. indikation JFRcohyponymblodtest blodprovet visade att han inte kunde vara far till barnetblodprov (på ngn)sedan 1883