substantiv boken böcker [bök´-]
bok·en1längre skrift
vanligen i häftad el. inbunden form; med tonvikt på (det vanligen enhetliga) innehållet
bok.rum.JFRcohyponym1bok 2cohyponymskrift 3cohyponympublikationcohyponymuppsats 1
barnbokbilderbokfackboklärobokordboksagobokskolbokäventyrsbokskriva en bokläsa en bokboken kommer ut i novemberde kan inte hitta något förlag som vill ge ut bokenboken är intressant men svårlästen bok om ensamhet och kontaktlöshet○äv. om större avdelning i skrift, särsk. i BibelnJobs bok○ofta med särsk. tonvikt på innehållet såsom förtroendeingivande, bildande etc.rätta sig efter bokens reglerenligt boken gör man så här○ibl. med bibetydelse av ngt alltför teoretisktbokkunskaperboklärddammiga böcker lär oss ingenting om livetdet där har du bara läst om i böcker○äv. om skrift i elektronisk formdataboke-boken bok (om ngn/ngt/att+V/SATS)klok som en bokseklok 1
livets bok
(tänkt) bok där människornas gärningar finns beskrivna
målningen ska föreställa döden som läser livets bok
tala som en boksetala 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bok; gemens. germ. ord, identiskt med 2bok; ev. med urspr. bet. ’tavla av bokträ med runor på’
2(större) samling hophäftade blad med omslag
med el. utan text el. annan skrift; med tonvikt på det konkreta föremålet
bok.rum.JFRcohyponym1bok 1cohyponymbroschyrcohyponymhäftecohyponymvolym 2
bokbandbokhyllabokmärkebokomslagbokstödskrivboken inbunden boken häftad bokbinda böckerslå upp boken på sidan 15slå igen boken○särsk. för systematisk förteckning av olika slags uppgifteranteckningsbokbankbokcheckbokdagbokinteckningsbokmönstringsboksjömansboktentamensbok○spec. för förteckning av ekonomiska överföringar (ibl. mer el. mindre bildligt)i vissa uttryck el. sammansättn.
bokslutkassabokföra bokköpa på bokvara som en öppen bokse4vara 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen3antal av tjugofem stycken
pappersark
åld.af.mått.tjugo böcker utgör ett ris○äv. om förpackningar av motsvarande omfång av liknande varoren bok bladguldsedan 1597Där hänger på boklådsfönstret en tunnklädd liten bok. Det är ett urtaget hjärta som dinglar där på sin krok.August Strindberg, Vid avenue de Neuilly (i Sömngångarnätter på vakna dagar, 1884)
2bok
substantiv ~en ~ar
bok·en●ett högväxande träd med slät, grå bark och ovala, glatta blad
typiskt bl.a. för Skåne och Danmark
bot.rum.skogsbr.bokollonbokskogblodbokhängbok○äv. om det hårda, rödaktiga virketJFRcohyponymrödbok
skärbrädor görs bäst av bok○äv. om liknande (odlade) trädvanligen i sammansättn.
boksläktetavenboksedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons Landslagfornsv. bok; gemens. germ. ord, besl. med lat. fa´gus ’bok(träd)’, ev. bildat till grek. phagei´n ’äta’
Då voro bokarna ljusa, då var ån avsimmande vit ranunkels öar sållad, ljus sin krona häggen gungade här där gosse jag vandrat.Vilhelm Ekelund, Då voro bokarna ljusa (i Melodier i skymning, 1902)