Svensk ordbok 2009, webbversion

bo`lag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bo|­lag·et●enhet för ekonomisk verksamhet som fungerar själv­ständigt i förhållande till sina ägare som skjuter till kapital enl. gemensamt av­tal och i vissa fall har begränsat ekonomiskt an­svar ekon.rum.JFRcohyponym1firmacohyponymföretag 1 aktiebolagfamiljebolagförsäkringsbolaghandelsbolagskalbolagett statligt bolagett privat bolagbilda bolagbolaget gick i konkursbolagets verk­ställande direktörbåten och sommar­stugan är skrivna på bolagetde flesta typer av bolag räknas som juridiska personer○särsk.aktie­bolag dotterbolagholdingbolaginvestmentbolagmoderbolagproduktionsbolagvärldsbolagbörs­noterade bolagbolagets ut­delning ökar i årbolaget planerar en ny­emissionbolagets halvårs­rapport är optimistiskamerikanska bolag i olje­branschen○spec. om (försäljnings­ställe för) system­bolageti best. f. sing. vard.köpa ut på bolagetenkelt bolag(huvud­typ av) bo­lag för viss, inte bokföringspliktig verksamhetbildat av två el. flera personersedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. bolagh ’gemensamt hus­håll; bo­lag’; till 2bo och 2lag