[bål´-]
substantiv ~n el. bolstret, plur. bolstrar el. ~, best. plur. bolstrarna el. bolstren
bolstr·et●större kudde av dun eller fjäder
kläd.○ibl. äv. om täcke el. madrasssedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. bulster, bolster; gemens. germ. ord med urspr. bet. ’ngt svällande’; jfr bolma, bälg, polstra